Stöd och hjälp

13:40
Talmanus
13:40 Spela upp filmen
Stöd och hjälp

I filmen berättar Josefin Grände, legitimerad psykoterapeut, om vanliga reaktioner efter att ha utsatts för hot och hat och hur du kan stödja personer som utsatts för hot och hat i samhällsdebatten.

Intervju med Josefin Grände, legitimerad psykoterapeut

- Hur reagerar en person som blivit utsatt för hot och hat?

- När man blir utsatt för ett brott, bland annat när man blir utsatt för hot och hat, är det viktigt att komma ihåg att människor reagerar olika. Det finns inga rätta sätt att reagera. Människor som utsätts för hot och hat på grund av sitt deltagande i det offentliga samtalet kan få stora konsekvenser av det, precis som när det gäller all brottsutsatthet. Sociala medier, det ökade nätanvändandet har också skapat utrymme på olika sätt, om man vill skada nån, att sprida desinformation, skapa hatstormar men också naturligtvis att vända sig anonymt direkt till människor och skrämma för att försöka tysta personens röst i den offentliga debatten.

Det kan också vara så att människor som har utsatts för hot och hat har fått höra från andra, ibland i all välmening, att de borde tona ner sig, att de borde undvika att visa vissa sidor eller uttrycka vissa åsikter för att undvika hot och hat. Man kan också få höra att man får tåla lite smällar i det offentliga samtalet. De här olika kommentarerna eller åsikterna kan riskera att förstärka en känsla av egen skuld eller eget ansvar för det hot och hat man utsätts för. Människor som tillhör diskriminerade och utsatta grupper, till exempel utifrån sitt kön, sin könsidentitet eller sitt könsuttryck utifrån etnicitet, religion, funktionsnedsättning och så vidare riskerar att drabbas extra hårt av hot och hat. Där spär hotet och hatet på den utsatthet som redan finns där.

- Är det skillnad att bli utsatt på nätet jämfört med på andra platser?

- Mycket hot och hat utövas via nätet. Det är märkligt att vi i vårt samhälle ibland har en tendens att prata som om det som sker på nätet skulle vara mindre allvarligt än det som sker på andra platser. Dels är naturligtvis ett brott ett brott antingen det sker på nätet eller någon annanstans. Men vi vet också att människor kan drabbas extra hårt vid brottsutsatthet om man upplever en stark känsla av kontrollförlust förknippad med brottet. Just utsatthet på nätet kan innebära en stark känsla av kontrollförlust. Livet på nätet pågår hela tiden. Det finns inga tydliga gränser, till exempel mellan arbete och fritid. Det kan också skapa ständig oro för vad man ska mötas av när man öppnar inkorgen eller när man tittar i kommentarsfälten på sociala medier eller att man går med en oro när man ser oöppnade meddelanden, till exempel.

Människor som utsätts via nätet utsätts inte sällan för okända förövare. Att man inte vet vem det är kan skapa en ökad känsla av otrygghet när man rör sig ute eller i mötet med andra. Utsatthet på nätet sker också ofta upprepat över tid. Det kan vara påfrestande för då får man kanske inte chans till återhämtning.

- Är det vanligt att den som utsatts förminskar det som hänt?

- När man är utsatt för brott eller svåra upplevelser kan man rationalisera på olika sätt kring det för att slippa tänka och känna svåra saker. Då tänker man kanske att andra har varit med om mycket värre eller "det är bara ord, inte handlingar", "det är så många som utsätts för det här". Det kan göra att man bagatelliserar eller undervärderar sin egen utsatthet.

Det är viktigt att vi som möter människor som har blivit utsatta är tydliga med att vi tar det som hänt på allvar, att vi öppnar upp för att göra polisanmälan och att vi aldrig lägger ansvar på den som har blivit utsatt för det här. Vi ska också öppna upp för att det är okej att reagera på olika sätt i det man blivit utsatt för. De som utsatts för hot och hat för att de har uttryckt åsikter eller varit synliga i det offentliga samtalet kan ha fått höra, eller tänkt själva, att man är stark för att man inte har backat undan trots hotet och hatet. Att man får höra att man är stark, eller själv ser sig så, är ju bra. Men det är viktigt att minnas att vi kan vara både starka och sårbara samtidigt. Också nån som på en del sätt är kraftfull och stark kan också vara sårbar.

Jag tänker att alla människor har en gräns för vad de orkar. Det kan också se olika ut i olika perioder hur mycket man orkar och även starka människor kan känna hopplöshet, utmattning, rädsla utifrån det man har utsatts för. Därför är det viktigt när vi möter utsatta människor att vi förmedlar att hot och hat får konsekvenser och kan leda till att man mår väldigt dåligt. På samma sätt är det viktigt att vi ger hopp och att vi kan hjälpa till att förmedla strategier för hur man kan förhålla sig så att man kanske mår bättre i sin vardag.

- Vad behöver en person som befinner sig i kris?

- En människa som befinner sig i kris för att nånting nyligen har hänt, det kan vara nåt dramatiskt, som ett nätdrev eller ett allvarligt hot. Den människan behöver ett basalt omhändertagande för att känna sig trygg. Det kan handla om att ge tydlig information och praktiska insatser så att personen får känna sig trygg, skyddad och omhändertagen. Det kan också vara viktigt att hjälpa personen att upprätthålla goda rutiner, att försöka bibehålla ett så normalt liv som möjligt. Att äta och sova regelbundet och att röra sig. Vi vet till exempel att fysisk aktivitet kan hjälpa kroppen att reglera ner stress. Men också att ha åtminstone nån eller några omkring sig som man kan prata med om hur man mår efter det som har hänt.

För många människor är det bra att försöka fortsätta leva så normalt som möjligt. Vi har en väldigt god självläkande förmåga generellt. Om vi låter oss själva få återhämta oss i kroppens egen takt brukar de flesta kunna må bättre ganska snart. Men samtidigt måste vi komma ihåg att kris kan ge starka negativa konsekvenser. Man kan må väldigt dåligt. Då kan det vara viktigt att se det och söka professionell hjälp. Det kan handla om att man får väldigt starka negativa tankar eller känslor. Man kanske till och med funderar på om man orkar leva. Då är det viktigt att söka hjälp omgående.

- Hur vet jag att någon behöver stöd och hjälp?

- Det kan vara bra att ha kunskap om vanliga reaktioner på brottsutsatthet så att vi kan känna igen dem och förmedla information till dem vi möter så att de kan känna igen det och hitta strategier att hantera det eller söka hjälp när det behövs. Om den man möter har börjat dra sig undan och isolera sig från andra är det viktigt att hjälpa personen genom att till exempel undersöka vilka som finns i personens närhet som personen skulle kunna vända sig till. Vi vet att det är viktigt att ha trygga människor i sin vardag som man kan dela det som händer med och hur man känner och mår.

Man kan också uppmuntra personen att ta kontakt med andra som delar erfarenheten att utsättas för hot och hat för att dela upplevelsen och ge varandra tips och råd i den här situationen. Om vi möter nån som lägger eget ansvar och egen skuld kopplat till det man blivit utsatt för är det väldigt viktigt att vi är tydliga med att man kan behöva prata om det. Vi behöver vara väldigt tydliga med att man aldrig bär nåt ansvar eller skuld när man har blivit utsatt för brott.

En annan sak som man kan behöva hjälpa till med är att uppmärksamma personen på om hen har börjat använda egna ångestdämpande strategier som kanske inte blir bra i längden. Det kan handla om att man använder arbete eller alkohol eller spel för att slippa känna det man är i. Strategierna kan få negativa konsekvenser på sikt om man inte får hjälp att avbryta. Det som är också viktigt att tänka på är generellt att ge ett gott bemötande. Vi vet det, att om människor får ett gott bemötande och känner att de är förstådda, trodda på, lyssnade på och får ett gott stöd ökar det människors möjligheter att läka snabbare från svåra erfarenheter.

- Hur kan jag hjälpa en utsatt person att hantera hot och hat?

- En del kan vara hjälpta av att vi tillsammans försöker hitta strategier för att kunna vila i vardagen. Samtidigt har människor också ofta själva utvecklat olika strategier för det här. Ibland kan man behöva bli påmind om det eller få hjälp att förstärka strategierna. Men det är viktigt att ha med sig att människor redan har strategier så att inte vi kommer med överflödiga eller oönskade lösningar och strategier.

Strategier som kan vara bra att tänka på för att få vila är att avsätta tider när man kollar sin mejl, svarar i telefon eller går in i kommentarsfält. Resten av tiden låter man det vila. Det kan också handla om att ta längre ledigheter från de delarna vid till exempel helg eller semester. Man kan också låta nån annan läsa ens mejl eller kommentarsfält, spara det som behöver sparas i bevissyfte men sen radera och blockera så att den utsatta själv slipper konfronteras med det här. Ibland, om personen uttrycker en längtan efter det kan det handla om att bekräfta rätten att få göra nånting annat för en tid eller för gott. Människor kan tro att det skulle upplevas som feghet eller ett misslyckande. Men att delta i det demokratiska samtalet är en rättighet men det är inte en plikt. När en människa inte orkar vara kvar i det demokratiska samtalet är det ett misslyckande för samhället men det är inte ett misslyckande för individen. Vi människor har rätt att göra val som gör oss trygga och får oss att må bra.

- Vad är ditt viktigaste råd när jag möter en person som utsatts för hot och hat?

- När vi möter nån som har utsatts är bland det viktigaste kanske att vi finns där och lyssnar och att vi orkar lyssna klart innan vi kommer med lösningar eller goda råd. De flesta behöver bli lyssnade på av nån som inte värderar och tycker så mycket. Nån som vågar fråga efter mående och känslor och som orkar lyssna klart.

1:03 Spela upp filmen
Röster om stöd och hjälp

Det kan vara till hjälp att prata om utsatthet för hot och hat. Att prata om det kan också göra det möjligt att få stöd från andra.

Patrik Lundberg, författare och journalist, säger: Det finns ett machoideal bland personer som skriver och publicerar sig. "Jag ska inte visa mig svag. Jag ska inte visa att de påverkar mig på något vis.", "Det rör mig inte i ryggen", säger många. Men jag tror att det är destruktivt att förhålla sig så. Det är farligt.

Irena Pozar, journalist, säger: Vi måste bli bättre på att sätta ord på hur sjukt det är att det ser ut så här.

Ulf Mellström, forskare, säger: Att prata om det blir att kommunicera att det här har hänt med mig. Då bär man det inte inom sig, utan öppnar upp för en dialog.

Bianca Kronlöf, skådespelare och komiker, säger: Vänner betyder jättemycket, dels för att man inte känner sig ensam. Ensamhet är det farligaste som finns för det leder till rädsla och tystnad. Man behöver vänner som stöttar en, som backar en och när man är i kampen, när man är det tillsammans, och är många, man blir otroligt stärkt av det.

Vi har alla gränser

Många som utsätts för hot och hat i sitt deltagande i samhällsdebatten kan få höra att de är starka om de inte visar att kränkningarna påverkar dem. Men de flesta är inte antingen starka eller sårbara. En person som på många sätt är stark och kraftfull kan också känna rädsla, sårbarhet och utmattning.

Alla har olika gränser för vad de orkar och gränserna kan se olika ut i olika perioder av livet, till exempel beroende på hur någon mår, vilket stöd hen får och vad som händer i övrigt. Det är viktigt att komma ihåg att alla som utsätts för hot och hat reagerar på olika sätt.

Olika typer av stöd

Det finns olika typer av stöd och hjälp som någon som utsatts för för hot och hat kan få. Om personen har en anställning har hen oftast någon arbetsgivare att vända sig till. På vissa arbetsplatser finns det också säkerhetssamordnare att rapportera utsatthet för hot och hat till.

Du kan alltid hänvisa en utsatt person till hälso- och sjukvården och till ideella organisationer, även om personen inte har någon arbetsgivare och till exempel har ett eget företag, är förtroendevald eller är ideellt engagerad. Den utsatta personen behöver inte ha gjort en polisanmälan för att kunna få stöd från någon organisation.

Om du möter en utsatt person som är politiskt förtroendevald är det bra att känna till att hen inte har en formell anställning. Det är upp till partiet och den politiska församlingen att ta ansvar för personen och arbetsmiljön. En politiskt förtroendevald som utsätts för hot och hat bör anmäla det till en säkerhetsansvarig eller motsvarande i den kommun eller region där hen verkar. Personen kan även vända sig till en säkerhetsansvarig eller motsvarande i sitt parti.

Stöd från socialtjänst och ideella organisationer

Socialtjänsten i den utsatta personens hemkommun har ett ansvar att se till att den utsatta och anhöriga till den utsatta får stöd och hjälp. Det kan gälla psykologiskt och socialt stöd, liksom ekonomisk och praktisk hjälp. Den utsatta kan kontakta socialtjänsten i sin kommun för att få mer information.

Det finns också flera ideella organisationer som arbetar med att stödja och hjälpa dem som utsatts för brott. De kan bland annat erbjuda samtalsstöd och praktisk hjälp. Det är kostnadsfritt att kontakta en ideell organisation och det går att vara anonym. Den utsatta behöver inte ha gjort en polisanmälan för att få hjälp. De riksorganisationer som finns under sidan Ta kontakt kan hjälpa till att komma i kontakt med en lokal verksamhet.

Man ska inte vara rädd för att be om hjälp. Det man blir utsatt för är ju väldigt allvarligt och kan verkligen påverka.

Aida Badeli, politiskt förtroendevald

Om den utsatta behöver skydd

En person som blir hotad eller utsatt för våld kan få hjälp att skydda sig. Det är därför viktigt att den utsatta personen berättar för polisen om hen är rädd eller känner sig otrygg eller hen tror att hen kan bli utsatt igen. Polisen har en särskild brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet som under utredningen gör en hot- och riskbedömning.

Om hotbilden mot personen är allvarlig och det finns en risk att hen utsätts för brott, kan polisen erbjuda ett skyddspaket som bland annat omfattar en larmtelefon, ett larm och en kontaktperson hos polisen. Det finns en brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet i alla polisområden.

Att ansöka om kontaktförbud

Det finns alltid möjlighet för en utsatt person att ansöka om ett kontaktförbud. Ett sådant förbud innebär att om det finns risk att en gärningsperson förföljer, trakasserar eller begår brott mot en viss person så kan gärningspersonen förbjudas att besöka och kontakta den personen. Ett kontaktförbud gäller under en bestämd tid, men kan förlängas om det finns en fortsatt risk att personen utsätts. Om den utsatta personen vill ansöka om kontaktförbud ska hen vända sig till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten. Det är därefter en åklagare som beslutar om ett kontaktförbud. Om en person bryter mot ett utfärdat kontaktförbud ska den utsatta alltid kontakta polisen för en anmälan.

Skydd av personuppgifter

Det finns också åtgärder som skyddar den utsattas personuppgifter.

  • Sekretessmarkering är en åtgärd som gör det svårare för andra att ta del av personuppgifter i folkbokföringsregistret.

  • Skyddad folkbokföring ger ett starkare skydd än sekretessmarkering. Åtgärden innebär att den utsatta personen får vara folkbokförd i sin tidigare kommun trots att hen har flyttat därifrån eller i en annan kommun som personen inte haft någon anknytning till. De gamla adressuppgifterna tas bort och den nya adressen registreras inte i folkbokföringen.

  • Fingerade uppgifter innebär att den utsatta får nytt namn och personnummer.

Den utsatta personen ansöker om sekretessmarkering och skyddad folkbokföring hos Skatteverket. För att ansöka om fingerade personuppgifter ska den utsatta personen kontakta Polismyndigheten.

Stöd och hjälp efter polisanmälan

En utsatt person kan få stöd och hjälp på olika sätt efter en polisanmälan.

Juridisk hjälp vid förhör och rättegång

Vid vissa typer av brott har den som utsatts rätt till ett juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Det är en advokat eller en jurist som ger stöd och hjälp under en förundersökning och rättegång. Målsägandebiträdet, som är kostnadsfritt för den utsatta personen, kan hjälpa till med frågor om skadestånd och föra den utsattas talan under rättegången. Om den utsatta önskar ett målsägandebiträde ska hen meddela åklagaren eller den polis som ansvarar för förundersökningen. Domstolen beslutar sedan om hen har rätt till det. Om den utsatta personen inte har rätt att få ett målsägandebiträde, men ändå vill ha juridisk hjälp, kan personen kontakta en advokat som hen själv betalar för.

Stödperson vid förhör och rättegång

Om den utsatta behöver stöd vid förhör hos polisen eller vid rättegången har hen rätt att ta med sig en stödperson. Den utsatta väljer själv vem som ska följa med som stödperson. Stödpersonen får inte säga något under förhöret eller rättegång. Hen får inte någon ersättning för att vara med. Den utsatta personen kan vända sig till socialtjänsten eller en brottsofferjour eller kvinnojour som kan hjälpa hen att få en stödperson. Den utsatta kan också välja att ta med någon hen känner, till exempel en anhörig, vän eller kollega.

Hjälp av vittnesstöd i domstolen

För att få medmänskligt stöd och praktisk information inför en rättegång kan den utsatta få hjälp av ett vittnesstöd som finns i domstolen. Ett vittnesstöd arbetar ideellt med att hjälpa personer som har utsatts för brott och personer som varit vittne till brott. Vittnesstödet kan beskriva hur rättegången kommer att gå till, visa var garderob och toaletter finns och hjälpa den utsatta att hitta till rätt förhandlingssal. Vid de flesta domstolar finns det också särskilda vittnesstödsrum dit vittnesstödet kan följa den utsatta personen om hen inte vill sitta i domstolens allmänna väntrum.

Vid behov av tolk

Om den utsatta personen inte talar svenska, har talsvårigheter eller en allvarlig hörselnedsättning har hen rätt till kostnadsfri tolk vid polisanmälan, under förundersökningen och under rättegången. Den utsatta kan också få en tolk om hen behöver komma i kontakt med andra myndigheter, till exempel socialtjänsten.