Olika brott

6:35
Talmanus
6:35 Spela upp filmen
Var går gränsen för brott?

Här berättar Ängla Eklund, jurist och ordförande för Institutet för Internet och Juridik, om olika typer av brott som kan kopplas till hot och hat i samhällsdebatten.

Intervju med Ängla Eklund, jurist och ordförande för Institutet för Internet och Juridik

- Vilken betydelse har yttrandefriheten?

- Yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet. En av de riktigt stora, fundamentala rättigheterna som vi bygger demokratiska samhällen på. Vikten med yttrandefriheten är att du ska kunna göra din röst hörd i skrift, i bild, i tal, på alla olika sätt. Du ska kunna ha den friheten.

Men det är en vanlig missuppfattning att yttrandefriheten inte kan begränsas. Det kan den för det finns en annan mänsklig rättighet: skyddet för privatliv. Man brukar prata om ett skydd för integriteten. Den gör att man inte får använda sin yttrandefrihet så att det kränker andra människor på ett brottsligt sätt.

- Vilka brott kan hot och hat vara?

- Dels finns brott som riktar sig direkt mot en person till exempel olaga hot, ofredande, sexuella ofredanden, förolämpningar. I andra brott sprider man information om en person som vid förtal  och olaga integritetsintrång. Och så kan du utsätta en hel grupp för kränkningar. Då kan det till exempel vara hets mot folkgrupp.

- Kan du ge exempel på vad som kan vara brottsligt?

- Förtal är ett av de absolut vanligaste sätten att angripa andra personer till exempel på sociala medier. Då försöker man sprida information för att utsätta en annan person för missaktning. Man ska se personen som sämre. Det kan man göra genom att få personen att framstå som antingen brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Att sprida den typen av information är ett brott.

Olaga hot är när man till exempel riktar ett hot om att skada personen eller personens egendom direkt till den personen. Det är en viktig del av bestämmelsen att det måste nå den hotade personen i samband med att hotet framställs. Då kan det utgöra olaga hot och det är ett vanligt sätt att försöka tysta folk.

- Finns det fler exempel på vad som kan vara brottsligt?

- Exempelvis får du inte säga till en person att du ska döda eller skada personen. Du får inte berätta väldigt intima detaljer eller sprida sexuella eller nakna bilder på en person. Du får inte uttrycka dig missaktande eller kränka folkgrupper genom att angripa till exempel minoriteter. Att aggressivt försöka kontakta en som har bett dig att låta bli är ett ofredande. Extremt många oönskade mejl, telefonsamtal eller sms är ett ofredande.

Ett annat exempel är sexuellt ofredande som till skillnad från ofredanden inte kräver den här kvantiteten av upprepade oönskade kontaktförsök. Det inriktar sig i stället på den sexuella integriteten hos den som utsätts. Ett bra exempel är att skicka oönskade "dick pics", bilder på könsorgan.

- Vad räknas inte som brott?

- Det är en fin balans mellan yttrandefrihet och skyddet för integriteten. Det finns ett ganska långtgående skydd för yttrandefriheten. Du får säga att en person är ful eller att du inte tycker om personen. Du får säga att en annan person är elak eller korkad. Du får tycka negativa saker, och i ganska hög utsträckning också uttrycka dem. Det är till exempel inte olagligt att kritisera personer för andra åsikter, eller att kritisera politiska beslut eller att tycka att nån säger nåt riktigt korkat i nyheterna, till exempel. Du har rätt att kritisera och uttrycka ditt missnöje och i viss utsträckning att vara ganska elak.

Så vill vi ha det, eftersom vi vill skydda yttrandefriheten. Vi vill kunna uttrycka vår kritik. Men det finns en annan sida: när det går över gränsen och det blir ett brott. Det är när man går över gränsen för vad en person ska behöva tåla. Med det sagt, du får inte heller använda din yttrandefrihet för att kränka eller begränsa andra människors yttrandefrihet.

- Finns det skillnader i kvinnor och mäns utsatthet?

- Det finns studier på skillnaderna i vilken typ av kränkningar män och kvinnor utsätts för på internet. Där har man sett att män i ökad utsträckning utsätts för hot om våld medan kvinnor oftare utsätts för kränkningar med sexuell koppling.

- Vad ska jag säga till en person som är osäker på om hen har blivit utsatt för brott?

- Det är en fin balans mellan vad som är lagligt och olagligt att säga eller göra mot en annan. Därför ska man alltid polisanmäla om man blir utsatt för nåt som inte känns bra och misstänker att det är ett brott. Det är upp till rättsväsendet att bedöma om det är ett brott.

- Vad är ditt viktigaste råd till mig som möter personer som blivit utsatta för hot och hat?

- Var ett bra stöd. Det är jobbigt, oavsett om det är ett brott eller ej att vara utsatt för ett drev, eller kränkningar eller hot. Ta det på allvar. Hjälp till att polisanmäla. Uppmuntra till att rättsväsendet tar sitt ansvar för dem som utsätts för brott.

0:51 Spela upp filmen
Röster om utsatthet

Möt några som deltar i samhällsdebatten och här berättar om sina erfarenheter av hot och hat.

Bianca Kronlöf, skådespelare och komiker, säger: Jag har varit utsatt för telefonsamtal, stalking, fått brev hemskickade till mig och framför allt i kommentatorsfält.

Irena Pozar, journalist, säger: Det mesta hot och hat jag har fått har kommit online på Twitter, Instagram, Facebook och i min mejlkorg. Jag har också fått brev hemskickade.

Patrik Lundberg, författare och journalist, säger: Sen finns det också de här indirekta hoten när nån lägger ut min adress eller telefonnummer på internet.

Ulf Mellström, forskare, säger: Det är anonyma mejl när jag har skrivit debattartiklar. "Vi vet var du bor." Vid nåt tillfälle vid en debatt i Göteborg har jag känt att här skulle det kunna hända nåt fysiskt. Då har jag tagit en bakväg och gått ut.

Var går gränsen?

Många funderar på var gränsen går när de blir utsatta för hot och hat. Var det vid det hotfulla meddelandet som kom i går? Eller kanske vid telefonsamtalet förra veckan? Eller har gränsen redan passerats för länge sedan utan att den utsatta vetat vad hen ska göra åt det?

Kanske har personen känt att det får vara nog nu, att det har hänt för många gånger och att hen inte orkar mer. Eller så har det hänt en gång och det får aldrig hända igen.

Många som deltar i samhällsdebatten har blivit utsatta för hot och hat. Långt ifrån alla polisanmäler händelserna. För vissa har hoten och hatet upprepats så många gånger att det har blivit en normal del av livet.

Många frågar sig om det är värt att polisanmäla. Kommer det att leda någonstans och är det inte så att en person som deltar i samhällsdebatten får räkna med att bli hotad och hatad? Så är inte fallet. Hot och hat kan vara många olika typer av brott och ingen ska behöva räkna med att bli utsatt. Alla har rätt att få göra sin röst hörd. Och om någon utsätts för hot och hat har den personen rätt till stöd och hjälp.