0:51
Talmanus
En film med skådespelaren Bianca Kronlöf, journalisten Irena Pozar, författaren  Patrik Lundberg och forskaren Ulf Mellström som berättar som sina erfarenheter av hot och hat.
0:51 Spela upp filmen
Röster om utsatthet

Möt några som deltar i samhällsdebatten och här berättar om sina erfarenheter av hot och hat.

Bianca Kronlöf, skådespelare och komiker, säger: Jag har varit utsatt för telefonsamtal, stalking, fått brev hemskickade till mig och framför allt i kommentatorsfält.

Irena Pozar, journalist, säger: Det mesta hot och hat jag har fått har kommit online på Twitter, Instagram, Facebook och i min mejlkorg. Jag har också fått brev hemskickade.

Patrik Lundberg, författare och journalist, säger: Sen finns det också de här indirekta hoten när nån lägger ut min adress eller telefonnummer på internet.

Ulf Mellström, forskare, säger: Det är anonyma mejl när jag har skrivit debattartiklar. "Vi vet var du bor." Vid nåt tillfälle vid en debatt i Göteborg har jag känt att här skulle det kunna hända nåt fysiskt. Då har jag tagit en bakväg och gått ut.

En film om vilka brott som kan kopplas till hot och hat med juristen Ängla Eklund.
6:52 Spela upp filmen
Var går gränsen för brott?
Vilka brott kan kopplas till hot och hat? Här kan du ta del av en intervju med Ängla Eklund, jurist och ordförande för Institutet för Juridik och Internet.

Intervju med Ängla Eklund, jurist och ordförande för Institutet för Juridik och Internet

- Vilken betydelse har yttrandefriheten?

- Yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet. En av de riktigt stora, fundamentala rättigheterna som vi bygger demokratiska samhällen på. Vikten med yttrandefriheten är att du ska kunna göra din röst hörd i skrift, i bild, i tal, på alla olika sätt. Du ska kunna ha den friheten. Men det är en vanlig missuppfattning att yttrandefriheten inte kan begränsas. Det kan den, för det finns en annan mänsklig rättighet: skyddet för privatliv. Man brukar prata om ett skydd för integriteten. Den gör att man inte får använda sin yttrandefrihet så att det kränker andra  människor på ett brottsligt sätt.

- Vilka brott kan hot och hat vara?

- Dels finns brott som riktar sig direkt mot en person, till exempel olaga hot, ofredande, sexuella ofredanden, förolämpningar. I andra brott sprider man information om en person som vid förtal och olaga integritetsintrång. Och så kan du utsätta en hel grupp för kränkningar. Då kan det till exempel vara hets mot folkgrupp.

- Kan du ge exempel på vad som kan vara brottsligt?

- Förtal är ett av de absolut vanligaste sätten att angripa andra personer till exempel på sociala medier. Då försöker man sprida information för att utsätta en annan person för missaktning. Man ska se personen som sämre. Det kan man göra genom att få personen att framstå som antingen brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt. Att sprida den typen av information är ett brott.

Olaga hot är när man till exempel riktar ett hot om att skada personen eller personens egendom direkt till den personen. Det är en viktig del av bestämmelsen att det måste nå den hotade personen i samband med att hotet framställs. Då kan det utgöra olaga hot och det är ett vanligt sätt att försöka tysta folk.

- Finns det fler exempel på vad som kan vara brottsligt?

- Exempelvis får du inte säga till en person att du ska döda eller skada personen. Du får inte berätta väldigt intima detaljer eller sprida sexuella eller nakna bilder på en person. Du får inte uttrycka dig missaktande eller kränka folkgrupper genom att angripa till exempel minoriteter. Att aggressivt försöka kontakta nån som har bett dig att låta bli är ett ofredande. Extremt många oönskade mejl, telefonsamtal eller sms är ett ofredande.

Ett annat exempel är sexuellt ofredande som till skillnad från ofredanden inte kräver den här kvantiteten av upprepade oönskade kontaktförsök. Det inriktar sig i stället på den sexuella integriteten hos den som utsätts. Ett bra exempel är att skicka oönskade "dick pics", bilder på könsorgan.

- Vad räknas inte som brott?

- Det är en fin balans mellan yttrandefrihet och skyddet för integriteten. Det finns ett ganska långtgående skydd för yttrandefriheten. Du får säga att en person är ful eller att du inte tycker om personen. Du får säga att en annan person är elak eller korkad. Du får tycka negativa saker, och i ganska hög utsträckning också uttrycka dem. Det är till exempel inte olagligt att kritisera personer för andra åsikter, eller att kritisera politiska beslut eller att tycka att nån säger nåt riktigt korkat i nyheterna, till exempel. Du har rätt att kritisera och uttrycka ditt missnöje och i viss utsträckning rätt att vara ganska elak. Så vill vi ha det eftersom vi vill skydda yttrandefriheten. Vi vill kunna uttrycka vår kritik. Men det finns en annan sida: när det går över gränsen och det blir ett brott. Det är när man går över gränsen för vad en person ska behöva tåla. Med det sagt, du får inte heller använda din yttrandefrihet för att kränka eller begränsa andra människors yttrandefrihet.

- Vad ska jag göra om jag är osäker om jag utsatts för något brottsligt?

- Det är som sagt en fin balans mellan vad som är lagligt och olagligt att säga eller göra mot en annan person. Därför ska man alltid polisanmäla om man har varit med om nåt som inte känns bra och misstänker brott. Det är upp till rättsväsendet att bedöma om det du har utsatts för är ett brott.

- Vad är ditt viktigaste råd om jag blivit utsatt för hot och hat?

- Ta stöd och förstå att det du har blivit utsatt för kan vara ett brott. Såna brott ska polisanmälas. Ett angrepp mot din yttrandefrihet är ett allvarligt angrepp delvis mot dig som person men också mot demokratin. Det betyder att vi måste ta det på allvar.

En vanlig uppfattning bland personer som är offentliga eller ute i debatten är att man ska behöva tåla lite mer. Om du skriver en debattartikel eller deltar i det demokratiska samtalet får du också acceptera att du kommer att få folk som attackerar dig tillbaka. Absolut, du kanske behöver acceptera att utstå kritik men det finns stor skillnad mellan kritik och att faktiskt bli utsatt för ett brott. Och om du är utsatt inom ramen för din anställning är arbetsgivaren skyldig att se till att du har en trygg och säker arbetsmiljö.

Var går din gräns?

Var går gränsen? Var det vid det hotfulla meddelandet som kom i går? Eller kanske vid telefonsamtalet förra veckan? Eller har gränsen redan passerats för länge sedan utan att du har vetat vad du ska göra åt det?

Kanske har du känt att det får vara nog nu, att det har hänt för många gånger och att du inte orkar mer. Eller så har det hänt en gång och det får aldrig hända igen.

Många som deltar i samhällsdebatten har blivit utsatta för hot och hat. Långt ifrån alla polisanmäler händelserna. För vissa har hoten och hatet upprepats så många gånger att det har blivit en normal del av livet.

Många frågar sig om det är värt att polisanmäla. Kommer det att leda någonstans och är det inte så att en person som deltar i samhällsdebatten får räkna med att bli hotad och hatad? Så är inte fallet. Hot och hat kan vara många olika typer av brott och ingen ska behöva räkna med att bli utsatt. Du har rätt att få göra din röst hörd. Och om du utsätts för hot och hat har du rätt till stöd och hjälp.

Vill du hjälpa oss att utvärdera webbplatsen Tystna inte?

Brottsoffermyndigheten utvecklar ständigt sina webbplatser för att bättre möta brottsoffers behov. Dina synpunkter är viktiga för oss. Vi hoppas därför att du har möjlighet att avsätta en minut för att svara på några frågor. Du som besvarar enkäten är helt anonym.

Jag vill svara på enkäten